Olle
Olle var näst yngst av fem syskon i en mycket fattg familj uppe i Byholma, bakom nuvarande hotell Havsbaden i Grisslehamn. Hans pappa Matts arbetade som tulltjänsteman kopplad till postbåten mellan Grisslehamn och Eckerö. Den 1 maj 1864, när Olle bara var drygt 3 år gammal, dog hans pappa när postbåten välte runt mitt ute på Ålands hav efter att ha tagit sig genom drivisen. Alla fem i besättningen omkom, endast en passagerare överlevde. I tidningarna efter olyckan debatterades orsaken till olyckan, och det framkommer att hela besättningen troligtvis varit mycket berusade efter att ha firat valborgsmäss hela natten. Man vädjar om fattighjälp till besättningsmännens familjer som inte hade rätt till någon pension trots det hårda arbetet med ”att draga postbåten över isstycken, mellan vilka de ofta föll igenom, översköljdes av havsvatten och därefte huttrande i stelfrusna klädesplagg trotsa storm och oväder på det öppna vattnet”. Olles mamma nämns särskilt då hon har fem barn, det yngsta enbart 2 veckor, lever på grannarnas välvilja och bor i en koja som hon snart måste lämna. Post, tull, kyrka och brukspatron startar en koordinerad insamling till de efterlevande. På något mirakulöst sätt verkar Olles mamma ha fått livet att gå ihop, för alla barnen bor kvar tillsammans med henne i Byholma tills de flyttar hemifrån för att tjäna dräng och piga. Olle flyttar som dräng till Södra Edeby 1879. Han har med sig sin grep som han ärvt efter pappan som gick bort så ung, handgjord och med ”Matts” prydligt inristat i handtaget.
Tilda
Hans hustru Tilda kom från en båtsmansfamilj i Gåsvik, söder om Älmsta. Hon var äldsta av sju syskon, varav fyra flickor överlevde till vuxen ålder. Hennes far var båtsman nr 79 i flottan, tillhörande Norra Roslags andra båtsmanskompani. Som båtsman betalades man på denna tid delvis i pengar, delvis med bostad i ett båtsmanstorp och delvis med råg, korn och hö. Vid tjänstgöring i Stockholm får pappa Julius inledningsvis goda vitsord, men från 1861 bedöms han konsekvent som ”opålitlig och fyllaktig”. Tidsmässigt sammanfaller hans förändring med att familjen förlorar den enda sonen Carl vid 6 månaders ålder 1859. 1870 förlorar familjen ytterligare två barn inom loppet av fyra dagar – femåriga Fredrika och sexåriga Gustaf dör, förmodligen i tyfus eller smittkoppor. Samma år ersätts Tildas far som hunnit bli 50 år av en ny båtsman nr 79 och det är oklart hur han därefter försörjer familjen. Tilda börjar som piga i Söderbykarl som 18-åring, men flyttar hem igen gravid 1877. I januari 1878 föder hon en dotter, Selma, med fader okänd. Namnet Selma verkar hon ta efter en favoritsyster. Selma antecknas särskilt som Tildas, vilket krävs för att ett oäkta barn ska få arvsrätt efter sin mor på den tiden.
1896-1939 Olle och Tilda
Olle och Tilda arbetade 1882 som dräng respektive piga på en av gårdarna i Edeby, hos Jerk-Anders. Där träffades de troligtvis och gifte sig snart därefter. Tildas oäkta dotter Selma står därefter med efternamnet Mattsson i kyrkböckerna.
De första åren bodde de som inhysta i en lägenhet på granngården. Med dem bor Selma och de får snart också en son, Carl Gustaf. De arbetar kvar hos Jerk-Anders som dräng och piga. 1891 köper Olle en stuga på auktion efter ett dödsfall i byn, han betalar 90 kronor och 50 öre. 1895 dör deras sjuåriga son av oklar anledning. Året därpå står Olle i husförhörslängderna som nybyggare så antagligen har han då börjat bygga upp stugan på sin nya plats, och 1899 flyttar de, till det vi idag kallar Sandtäktsvägen 13 i Södra Edeby, ett stycke mark som hörde till en av gårdarna där de fått möjlighet att bygga sitt hem.
De arbetar fortsatt på gården Jerk-Anders, mestadels under ledning av sonen i familjen då Jerk-Anders själv har fullt upp med sitt rederi. Till slåttern om höstarna deltog han dock och ”då han använde lien på gammalt vis – skar upp - kunde bara Tilda ta upp efter honom”.
Olle arbetar i perioder som timmerman och byggare. Under några år är gården helt utarrenderad då Jerk-Anders fokuserar på sin rederiverksamhet.
1899 tillkommer två barn i familjen – Selma som arbetat som piga kommer hem och föder en dotter med fader okänd – Anna. Mönstret går igen – den oäkta dottern får en oäkta dotter. Och Olle och Tilda får på hösten samma år en son, Helmer. Ungefär samtidigt flyttar också Tildas pappa till dem. Han är änkling sedan flera år och behöver väl hjälp, men är skriven i Gåsvik fortsatt. Han bor hos dem i 12 år, tills han dör.
Här bor de sedan i tio år – Olle, Tilda, Tildas dotter Selma och dotterdotter Anna, sonen Helmer och Tildas pappa Julius. Tillsammans bygger de förmodligen upp mycket av det som idag utgör fastigheten – bykstugan, verkstaden, svinhuset, jordkällaren, och planterar det enorma körsbärsträdet. Men deras eget boningshus finns inte kvar.
1909 dör Selma av hjärtfel 32 år gammal. Hennes dotter Anna är då 10 år och ärver Selmas alla tillhörigheter till ett värde av 66 kronor: bland annat 4 örngott, en kaffeburk, en dragkista och två par underkläder.
Anna är nu utan både mamma och pappa, men bor med sin mormor Tilda, hennes man Olle och med sin halvmorbror Helmer.
1914 dör så Olle i lunginflammation, 60 år gammal. Han benämns nu byggmästare. Bouppteckningen visar att han varit en ordningsam person. 900 kr på banken var mycket pengar på den tiden. Med en obelånad fastighet värd 800 kr och massor av inventarier inklusive kaffekvarnen som nu står i köksfönstret, kälkarna på loftet, hyvelbänken i verkstaden och sin fars grep med ”Matts” inristat i handtaget har familjen det betydligt bättre ställt än många andra. Efter Olles död tar både Anna och Helmer efternamnet Olsson.
Kvar på Sandtäktsvägen är nu bara Tilda och två tonåringar. Helmer flyttar så småningom till Stockholm där han blir kvar. Han gifter sig och får en dotter som han döper efter sin mamma och sin halvsysterdotter Anna. Anna gifter sig 1925 och får en son men bor kvar på Sandtäktsvägen med mormor och sin nya familj.
En tidigare granne minns: “Längst upp (på Sandtäktsvägen) bodde "Olles Tilda" med sitt barnbarn Anna. Tilda ställde upp och hjälpte till att "rusta till kalas" i gårdarna i byn vid begravningar eller andra bjudningar. Hos oss hjälpte Tilda alltid till vid slakten av grisen. Hon tog hand om bloden som hon gjorde paltbröd av. Hon tog hand om fjälstren som skrapades och sköljdes. Paltbrödet gräddades i lillastugan där det fanns en gammaldags bakugn som i förväg eldades upp för att värma tegelstenarna i ugnen.”
1939, efter 25 år som änka, dör så Tilda. Hon testamenterar sin kvarlåtenskap till sin son Helmer och sin dotterdotter Anna. De två köper därefter, med stöd av ensittarlagen, tomten på Sandtäktsvägen som nu avstyckas. Anna, som bor kvar, köper därefter Helmers halva av fastigheten, han bor ju i Stockholm sedan många år. Och då inleds nästa fas i fastighetens historia.
Anna
Anna känner vi ju. Hon växte upp här i Södra Edeby med sin mormor och mormorsbror som trygg punkt men med förluster i tidig ålder i form av sin mamma, sin mormors man och sin gammelmorfar som alla bodde tillsammans och dog inom en femårsperiod då Anna var 10-15 år. Vem hennes pappa är vet hon inte. Ett år tjänade hon som tjänarinna på en gård ett par kilometer söderut, men i övrigt har hon bott här.
Georg Frisk föddes som andra barnet till dragon Axel Frisk i Estuna och hans hustru. Tyvärr dog hans mamma av tuberkulos när han var bara 2 månader gammal och därefter blev nog livet lite rörigt för Georg och hans äldre syster. Pappan träffade ganska snart en ny kvinna och fick en dotter med henne två år efter mammans bortgång. De gifte sig senare, fick fyra ytterligare barn och när Georg var 8 år flyttade han till sin farmor och faster i Husinge strax söder om Älmsta. Hans syster flyttade sedan till deras avlidna mammas släkt i Almunge och Georg flyttade lite fram och tillbaka mellan sin farmor och sin pappas nya familj som expanderade i rask takt och sedermera flyttade till Rådmansö, öster om Norrtälje. Pappan och hans nya fru fick totalt 14 barn, varav alla utom ett överlevde. Axel Frisk hade alltså totalt 15 barn i livet, men hade det ekonomiskt knapert – hans bouppteckning visar på minus i boet. Enligt hans barnbarn var han en mycket barnkär man som engagerade sig i sina barn och tyckte om att umgås med dem, men det är nog inte orimligt att tro att Georg och hans syster blev lite undanskuffade av alla de nya barnen i familjen efter moderns bortgång. Som 17-åring flyttade Georg som dräng till en granngård i Husinge nära farmor, därefter till en gård i Häverö. 1919 kallas han till militärtjänst men frikallas på grund av njursjukdom, därefter flyttar han som dräng till prästgården på Väddö där han stannar i fem år.
"Frisken"
Anna och "Frisken"
Det är oklart var de möts, men kanske när Georg arbetar på prästgården nära Södra Edeby, eller så möts de när han besöker sin farmor som bor granne med båtsmannen som tar över efter Tildas pappa, men 1924 flyttar Georg till Anna i Södra Edeby och 1925 gifter de sig. Här bor de sedan med Tilda tills hon dör 1939.
Georg arbetar initialt som träarbetare och timmerman, sedermera som byggnadssnickare. 1930 får de sonen Rune som blir deras enda barn.
Någon gång runt 1941 börjar de bygga sitt nya hus på fastigheten som de köper i samband med Tildas bortgång. Vad som händer med det tidigare bostadshuset och varför de bygger nytt vet vi inte. Men byggaren Georg bygger modernt och flott till sin egen familj, med två våningar, brutet tak och vattenburen värme. De planterar äppelträdsallén och odlar potatis, allt mitt under världskriget, som måste gjort osäkerheten stor.
Det är ju omöjligt att veta, men kanske finner Anna och Georg varandra delvis genom liknande erfarenheter – en mamma som dör alltför tidigt, en frånvarande far och en stabil farmor/mormor. Det är i alla fall lätt att hoppas att det var så, att de var lyckliga tillsammans och att de på Sandtäktsvägen 13 byggde sitt lilla paradis där de sedan levde resten av sina liv – 30 år bodde de här i det vackra hus Georg byggde.
Georg arbetar under andra världskriget i den lokala fältspatsgruvan som temporärt öppnas igen. Han tillhör de högre avlönade, får 145 öre per timme, arbetar 8.5 timme per dag, men bara 5 timmar på lördagar. 1946 avslutas gruvdriften definitivt.
Krigstid är kristid. Sonen Rune upp kaniner för kött i ett av uthusen. Han för noga bok över kaninernas ungar, mat, kostnader och intäkter. Höet låg kvar på loftet när vi flyttade in, 2023 och boken ligger i bokhyllan.
1946, vid 16 års ålder flyttar Rune till Bromma där han arbetar på konditori och senare som bensinstationsföreståndare.
En tidigare granne berättar att Anna var en trogen hjälpreda hos kyrkoherden. Hon tillredde alltid för sammankomster hos kyrkoherdeparet.
Georg arbetade efter kriget tillsammans med Martin Vahlberg som han lärt känna när de båda tjänade dräng i Prästgården, och byggde hus. Många hus i de nya fritidshusområdena vid havet var Martin och Georg byggare till.
1971 flyttar Rune tillbaka till Väddö efter 25 år i Stockholm, han var då byggnadssnickare liksom sin far. Han gifter sig aldrig och får inga barn.
1974 dör Georg ”Frisken”. 1975 dör Anna.
1983 dör även Rune, relativt ung, bara 53 år gammal. På något märkligt sätt ärver hans fars 14 halvsyskon fastigheten. Huset är då 40 år gammalt och i dåligt skick. Det är mörkt och slitet. Syskonen röjer upp och ordnar med auktion och blir halvt osams i processen. Trefasuttaget bakom huset debatteras (det sitter kvar än idag). Huset säljs för 230 000 kr. Inventarier auktioneras ut till ett värde av 66 000 kr.
Olles pappa Matts grep, förmodligen från 1850, blir kvar i huset, nu som dekoration på ena uthuset.
Sedan 2023 bor vi här - Jon och Jenny. Du hittar oss ofta i trädgården, annars kan du maila Jenny på jenny.furstenbach@gmail.com
